Qayyimāan Liyundhira Ba'sāanShadīdāan Min Ladunhu Wa Yubashshira Al-Mu'uminīna Al-Ladhīna Ya`malūna Aş-Şāliĥāti 'Anna Lahum 'Ajrāan Ĥasanāan
018-002 [en Skrift som] på ett rakt och rättframt språk varnar [syndarna] för Hans stränga straff och kungör för dem som tror och lever rättskaffens det glada budskapet att en härlig belöning väntar -
Mmā Lahum Bihi Min `Ilmin Wa Lā Li'ābā'ihim ۚ Kaburat Kalimatan Takhruju Min 'Afwāhihim ۚ 'In Yaqūlūna 'Illā Kadhibāan
018-005 Liksom sina förfäder har de ingen [verklig] kunskap om Honom. Det är ett oerhört påstående som går över deras läppar - deras tal är idel lögner!
018-007 Vi har smyckat jorden med sköna ting för att sätta människorna på prov [och för att de med sitt handlande skall visa] vilka som är de bästa ibland dem;
'Idh 'Awá Al-Fityatu 'Ilá Al-Kahfi Faqālū Rabbanā 'Ātinā Min Ladunka Raĥmatan Wa Hayyi' Lanā Min 'Amrinā Rashadāan
018-010 När dessa unga män tog sin tillflykt till grottan bad de: "Herre! Förbarma Dig över oss och visa oss den rätta vägen ut ur våra [svårigheter]!"
018-012 och så till sist väckte Vi dem. [Allt dettaskedde] för att det skulle stå klartvilken av de två uppfattningarna som visade störst förståelse för frågan hur länge de blev kvar [i grottan].
018-013 Vi skall låta dig höra den sanna berättelsen om dem: De var unga män som hade en [fast] tro på sin Herreoch Vi stärkte deras vilja att låta sig ledas på rätt väg
Wa Rabaţnā `Alá Qulūbihim 'IdhQāmū Faqālū Rabbunā Rabbu As-Samāwāti Wa Al-'Arđi Lan Nad`uwa Min Dūnihi~ 'Ilahāan ۖ LaqadQulnā 'IdhāanShaţaţāan
018-014 och ingöt hos dem tålamod och beslutsamhet. Och de reste sig [mot den hedniska överheten] och sade: "Vår Herre är himlarnas och jordens Herre. Aldrig kommer vi att anropa en annan gud än Honom; [gjorde vi det] hade vi sannerligen [gjort] något oerhört!
018-015 Vårt folk har satt upp gudar vid sidan av Honomfastän de inte kan visa på något som stöder detta; och vem är mer orättfärdig än den som sätter ihop lögner om Gud?"
Wa 'IdhA`tazaltumūhum Wa Mā Ya`budūna 'Illā Al-Laha Fa'wū 'Ilá Al-Kahfi Yanshur LakumRabbukum MinRaĥmatihi Wa Yuhayyi' Lakum Min 'Amrikum Mirfaqāan
018-016 [Och sinsemellan sade de:] "Sedan vi [nu] har dragit oss undan dem och allt vad de dyrkar i Guds ställelåt oss fly till grottan! Gud skall förbarma Sig över oss och ge oss vad vi behöver och hjälpa oss att bestå [provet]."
Wa Tará Ash-Shamsa 'Idhā Ţala`at Tazāwaru `An KahfihimDhāta Al-Yamīni Wa 'Idhā Gharabat TaqriđuhumDhāta Ash-Shimāli Wa Hum Fī Fajwatin Minhu ۚ Dhālika Min 'Āyāti Allāhi ۗ Man Yahdi Allāhu Fahuwa Al-Muhtadi ۖ Wa Man Yuđlil Falan Tajida Lahu Walīyāan Murshidāan
018-017 Du kunde seden uppgående solen vika av åt höger från deras grotta och den sjunkande solen flytta sig åt vänster från demdär de befann sig i ett av [grottans] rum. Detta är ett av Guds tecken: den som Gud vägleder finner den rätta vägenmen för den som Han låter gå vilse kan du aldrig finna en hjälpare som leder honom rätt.
Wa Taĥsabuhum 'Ayqāžāan Wa HumRuqūdun ۚ Wa NuqallibuhumDhāta Al-Yamīni Wa Dhāta Ash-Shimāli ۖ Wa Kalbuhum BāsiţunDhirā`ayhi Bil-Waşīdi ۚ Lawi Aţţala`ta `Alayhim Lawallayta Minhum Firārāan Wa Lamuli'ta MinhumRu`bāan
018-018 Du kunde ha trott att de låg där vaknafastän de var försänkta i sömn. Vi lät dem vända sig än på höger sidaän på vänster och deras hund låg vid ingången med utsträckta framben. Om du oförmodat hade stött på demskulle du helt säkert ha vänt om och i förskräckelse ha sprungit därifrån.
018-019 Liksom [Vi hade låtit dem somna in] väckte Vi dem; och de började fråga varandra [vad som hade hänt]. En av dem sade: "Hur länge menar ni att vi har varit här?" De [andra] svarade: "Vi har varit här en dag eller en del av en dag." [Några av dem] sade då: "Vår Herre vet bäst hur länge vi har varit här. Låt nu en av oss ta dessa silvermynt och gå till staden för att söka ut denrenaste födan och hämta åt oss allt [som vi behöver]. Men han måste uppträda med stor försiktighet och på inga villkor låta någon ana vår existens.
'Innahum 'In Yažharū `Alaykum Yarjumūkum 'Aw Yu`īdūkum Fī Millatihim Wa Lan Tufliĥū 'Idhāan 'Abadāan
018-020 Om [stadens invånare] får vetskap om osskommer de att stena oss till döds eller tvinga oss att återgå till deras tro och då vinner vi aldrig [vårt syfte]."
018-021 SÅ HAR Vi låtit [berättelsen om männen i grottan] bli kändför att människorna som diskuterar med varandra om deras upplevelser skall veta att Guds löfte är sant och att det inte finns rum för något tvivel om den Yttersta stundens [ankomst]. Och [några] sade: "Låt bygga för deras [grotta] med en byggnad. Deras Herre vet allt om dem." De vilkas åsikt vann störst anslutningsade: "Låt oss bygga en helgedom till deras minne!"
Sayaqūlūna ThalāthatunRābi`uhum Kalbuhum Wa Yaqūlūna Khamsatun Sādisuhum KalbuhumRajmāan Bil-Ghaybi ۖ Wa Yaqūlūna Sab`atun Wa Thāminuhum Kalbuhum ۚ QulRabbī 'A`lamu Bi`iddatihim Mā Ya`lamuhum 'Illā Qalīlun ۗ Falā Tumāri Fīhim 'Illā Mirā'anŽāhirāan Wa Lā Tastafti Fīhim Minhum 'Aĥadāan
018-022 Och [människorna] kommer att säga: "[De var] tre och den fjärde var deras hund"och de skall säga: "Femden sjätte var hunden" - gissningar på måfå om ting som de inte kan veta något om - jadet kommer att heta: "[De var] sjuden åttonde varderas hund". Säg: "Min Herre vet bäst hur många de var; få är de som har [verklig] kunskap om dem. Ge er därför inte in i diskussion om dem [med dem som tidigare fått del av uppenbarelsen] annat än om det som är uppenbartoch fråga dem inte [om deras åsikt]."
'Illā 'An Yashā'a Allāhu ۚ Wa AdhkurRabbaka 'Idhā Nasīta Wa Qul `Asá 'An Yahdiyani Rabbī Li'qraba Min Hādhā Rashadāan
018-024 utan [att lägga till:] "om Gud vill". Och skulle du glömma [men senare påminna dig] dettavänd dig då till din Herre och säg: "Jag hoppas att min Herre skall leda mig närmare den rätta vägen än [jag nu var]!"
Quli Allāhu 'A`lamu Bimā Labithū ۖ Lahu Ghaybu As-Samāwāti Wa Al-'Arđi ۖ 'Abşir Bihi Wa 'Asmi` ۚ Mā Lahum Min Dūnihi Min Wa Līyin Wa Lā Yushriku Fī Ĥukmihi~ 'Aĥadāan
018-026 Säg: "Gud vet bäst hur länge de blev kvar där. Han har kännedomen om himlarnas och jordens dolda verklighet; hur klar är inte Hans syn och hur skarp Hans hörsel! Han är [människornas] ende Beskyddare och med ingen delar Han Sin makt."
Wa Atlu Mā 'Ūĥiya 'Ilayka Min Kitābi Rabbika ۖ Lā Mubaddila Likalimātihi Wa Lan Tajida Min Dūnihi Multaĥadāan
018-027 OCH FÖRKUNNA [för dem] det som har uppenbarats för dig av din Herres Skrift! Ingen kan rubba eller tumma på Hansordoch hos ingen finner du en tillflykt utom hos Honom.
Wa Aşbir Nafsaka Ma`a Al-Ladhīna Yad`ūna Rabbahum Bil-Ghadāati Wa Al-`Ashīyi Yurīdūna Wajhahu Wa Lā ۖ Ta`du `Aynāka `Anhum Turīdu Zīnata Al-Ĥayāati Ad-Dunyā Wa Lā ۖ Tuţi` Man 'Aghfalnā Qalbahu `AnDhikrinā Wa Attaba`a Hawāhu Wa Kāna 'Amruhu Furuţāan
018-028 Och ha tålamod med dem som morgon och afton anropar sin Herre och söker Hans välbehag och vänd dig inte ifrån dem för att i stället vila ögonen på denna världens pomp och ståt. Och lyssna inte till den vars hjärta Vi har låtit förbli [kallt och] likgiltigt inför tanken på Oss och som [bara] frågar efter det som behagar honom själv. För honom är allt hopp [om räddning] ute.
Wa Quli Al-Ĥaqqu MinRabbikum ۖ FamanShā'a Falyu'umin Wa ManShā'a Falyakfur ۚ 'Innā 'A`tadnā Lilžžālimīna Nārāan 'Aĥāţa Bihim Surādiquhā ۚ Wa 'In Yastaghīthū Yughāthū Bimā'in Kālmuhli Yashwī Al-Wujūha ۚ Bi'sa Ash-Sharābu Wa Sā'at Murtafaqāan
018-029 Säg: "Sanningen från er Herre [framstår nu klar och tydlig]; låt därför den tro som vill trooch låt den förneka tron som vill förneka den." För de orättfärdiga har Vi en Eld i beredskap [vars flammor] skall omsluta dem liksom tältduken [omsluter invånarna i ett tält]; och om de ber att få [stilla sin törst] skall de få dricka vatten hett som smält kopparsom bränner deras ansikten. Vilken djävulsk dryck! Vilken jämmerlig viloplats!
'Ūlā'ika Lahum Jannātu `Adnin Tajrī Min Taĥtihimu Al-'Anhāru Yuĥallawna Fīhā Min 'Asāwira MinDhahabin Wa Yalbasūna Thiyābāan Khuđrāan Min Sundusin Wa 'Istabraqin Muttaki'īna Fīhā `Alá Al-'Arā'iki ۚ Ni`ma Ath-Thawābu Wa Ĥasunat Murtafaqāan
018-031 Edens lustgårdar väntar dem med porlande bäckardär de skall vilabehagligt stödda på kuddaroch förses med armringar av guld och få klä sig i dräkter av grönt silke och den rikaste brokad. Vilken makalös belöning! Vilken ljuvlig viloplats!
Wa Dakhala Jannatahu Wa Huwa Žālimun LinafsihiQāla Mā 'Ažunnu 'An Tabīda Hadhihi~ 'Abadāan
018-035 [Med sitt övermodiga skryt] hade han redan vållat sig själv skadamen så gick han runt [med sin vän] i vingården och fortsatte: "Jag tror inte att denna [vingård] någonsin kommer att förtorka;
Wa Mā 'Ažunnu As-Sā`ata Qā'imatan Wa La'inRudidtu 'Ilá Rabbī La'ajidanna Khayrāan Minhā Munqalabāan
018-036 inte heller tror jag att den Yttersta stunden kommermen [kommer den] och jag förs inför min Herreskall jag säkert få något ännubättre i dess ställe!"
Qāla Lahu Şāĥibuhu Wa Huwa Yuĥāwiruhu~ 'Akafarta Bial-Ladhī Khalaqaka Min TurābinThumma Min NuţfatinThumma Sawwāka Rajulāan
018-037 Samtalet fortgick och vännen sade: ”Tackar du inte Honom som har skapat dig av jorddärefter av en droppe [säd] och till sist format dig till en människa?
018-039 Om du bara hade sagt när du gick ut i din vingård:'Ske Guds vilja! Det finns ingen styrka utom hos Gud!' Om du anser att jag är underlägsen dig i rikedom och [antal] söner
Fa`asá Rabbī 'An Yu'utiyanī Khayrāan Min Jannatika Wa Yursila `Alayhā Ĥusbānāan Mina As-Samā'i Fatuşbiĥa Şa`īdāan Zalaqāan
018-040 ger Gud mig kanske något som är bättre än din vingård och över den låter Han kanske en storm från himlen bryta lös som förvandlar den till torr och ofruktbar mark
Wa 'Uĥīţa Bithamarihi Fa'aşbaĥa Yuqallibu Kaffayhi `Alá Mā 'Anfaqa Fīhā Wa Hiya Khāwiyatun `Alá `Urūshihā Wa Yaqūlu Yā Laytanī Lam 'Ushrik Birabbī 'Aĥadāan
018-042 Då drabbades [den andres] vingårdar [av total ödeläggelse] och han vred sina händer [i förtvivlan] över vad han gett ut för det som [nu] förstörts och han utbrast: "Om jag ändå hade avhållit mig från att sätta någon annan vid Guds sida!"
Hunālika Al-Walāyatu Lillāh Al-Ĥaqqi ۚ Huwa KhayrunThawābāan Wa Khayrun `Uqbāan
018-044 Här [ser man att] ingen kan ge skydd utom Gudsom är sann Gudatt ingen belönar bättre än Han och att ingen bereder [människan] en lyckligare utgång.
Wa Ađrib Lahum Mathala Al-Ĥayāati Ad-Dunyā Kamā'in 'Anzalnāhu Mina As-Samā'i Fākhtalaţa Bihi Nabātu Al-'Arđi Fa'aşbaĥa Hashīmāan Tadhrūhu Ar-Riyāĥu ۗ Wa Kāna Allāhu `Alá Kulli Shay'in Muqtadirāan
018-045 OCH LÅT dem få höra en liknelse om livet i denna värld. [Se på] regnet som Vi låter falla från skyn och som tas upp av markens växter; men av dem blir det [till sist bara] agnar och torra strånsom skingras för vinden. Gud har allt i Sin makt.
Al-Mālu Wa Al-Banūna Zīnatu Al-Ĥayāati Ad-Dunyā Wa ۖ Al-Bāqiyātu Aş-Şāliĥātu Khayrun `Inda Rabbika Thawābāan Wa Khayrun 'Amalāan
018-046 Rikedom och [många] söner hör till det jordiska livets glädjeämnen; men det bestående goda [du gör] är bättre inför din Herre och ger en fastare grund för hopp.
Wa Yawma Nusayyiru Al-Jibāla Wa Tará Al-'Arđa Bārizatan Wa Ĥasharnāhum Falam Nughādir Minhum 'Aĥadāan
018-047 Och en Dag [skall komma] då Vi sätter bergen i rörelse och du får se jordens yta bar [utan det som har täckt den]; [en Dag] då Vi samlar in dem [alla] och inte lämnar någon kvar.
Wa `Uriđū `Alá Rabbika Şaffāan Laqad Ji'tumūnā Kamā Khalaqnākum 'Awwala Marratin ۚ Bal Za`amtum 'Allan Naj`ala Lakum Maw`idāan
018-048 Och de skall ställas upp i rader inför din Herre [och Han skall säga:] "Ni har [nu] kommit inför Oss så som Vi först skapade ertrots era påståenden att Vi inte skulle kalla er till [detta] möte."
Wa Wuđi`a Al-Kitābu Fatará Al-Mujrimīna Mushfiqīna Mimmā Fīhi Wa Yaqūlūna Yā Waylatanā Māli Hādhā Al-Kitābi Lā YughādiruŞaghīratan Wa Lā Kabīratan 'Illā 'Aĥşāhā ۚ Wa Wajadū Mā `Amilū Ĥāđirāan ۗ Wa Lā Yažlimu Rabbuka 'Aĥadāan
018-049 Och boken [där allt i människans liv är upptecknat] skall läggas framoch du får se de trotsiga syndarna ängslas inför dess innehåll och höra deras rop: "Vi är förlorade! Vad är detta för en boksom varken utelämnar små felsteg eller grova överträdelser?" I den skall de få återse [alla] sina handlingar; men din Herre skall inte låta någon tillfogas orätt.
Wa 'IdhQulnā Lilmalā'ikati Asjudū Li'dama Fasajadū 'Illā 'Iblīsa Kāna Mina Al-Jinni Fafasaqa `An 'Amri Rabbihi~ ۗ 'Afatattakhidhūnahu Wa Dhurrīyatahu~ 'Awliyā'a Min Dūnī Wa Hum Lakum `Adūwun ۚ Bi'sa Lilžžālimīna Badalāan
018-050 OCH [MINNS] hur Vi befallde änglarna att falla ned på sina ansikten inför Adamoch hur alla föll ned utom Iblees; han tillhörde skaran av osynliga väsen och han trotsade sin Herres befallning. Vill ni ta honom och hans anhang till era beskyddare i Mitt ställefastän de är era fiender? Då gör de orättfärdiga ett dåligt byte!
Mā 'Ash/hadtuhumKhalqa As-Samāwāti Wa Al-'Arđi Wa Lā Khalqa 'Anfusihim Wa Mā Kuntu Muttakhidha Al-Muđillīna `Ađudāan
018-051 Jag lät dem lika litet bevittna skapelsen av himlarna och jorden som deras egen skapelse; och Jag tar inte dem till medhjälpare som vill leda människorna vilse.
Wa Yawma Yaqūlu Nādū Shurakā'iya Al-Ladhīna Za`amtum Fada`awhum Falam Yastajībū Lahum Wa Ja`alnā Baynahum Mawbiqāan
018-052 [Tänk på] Dagen då [Gud] skall säga: "Anropa [nu] dem som ni påstod ha del i Min makt." Och de skall anropa dem men de kommerinte att få svar; mellan dem har Vi lagt en oöverstiglig klyfta.
Wa LaqadŞarrafnā Fī Hādhā Al-Qur'āni Lilnnāsi Min Kulli Mathalin ۚ Wa Kāna Al-'Insānu 'AktharaShay'in Jadalāan
018-054 I DENNA Koran har Vi till nytta för människorna framställt alla slag av liknelser där Vi låter detaljerna växla. Men människan är en påstridig varelse som vill sätta allt i fråga.
018-055 Vad hindrar annars människorna att tro när de nås av [Guds] vägledningoch att be sin Herre om förlåtelseom inte [deras hånfullautmanande begäran] att få drabbas av samma öde som folken i äldre tider [som förintades för sitt envisa motstånd mot sanningen] eller att ställas ansikte mot ansikte med de eviga straffen?
Wa Mā Nursilu Al-Mursalīna 'Illā Mubashshirīna Wa Mundhirīna ۚ Wa Yujādilu Al-Ladhīna Kafarū Bil-Bāţili Liyudĥiđū Bihi Al-Ĥaqqa ۖ Wa Attakhadhū 'Āyātī Wa Mā 'Undhirū Huzūan
018-056 Vi sänder Våra budbärare enbart som förkunnare av hoppets budskap och som varnare; men de som förnekar sanningen vill få till stånd diskussioner för att med tomma argument försöka vederlägga [den klara] sanningen. Och de vågar skämta om Mina budskap och varningar.
Wa Man 'Ažlamu MimmanDhukkira Bi'āyāti Rabbihi Fa'a`rađa `Anhā Wa Nasiya Mā Qaddamat Yadāhu ۚ 'Innā Ja`alnā `Alá Qulūbihim 'Akinnatan 'An Yafqahūhu Wa Fī 'Ādhānihim Waqrāan Wa 'In ۖ Tad`uhum 'Ilá Al-Hudá Falan Yahtadū 'Idhāan 'Abadāan
018-057 Vemär mer orättfärdig än den som när han påminns om sin Herres budskap vänder ryggen till [i likgiltighet] och glömmer det [onda] han gjort? Vi täcker över dessa [människors] hjärtan så att de ingenting förstår och täpper till deras öron; och hur ofta du än uppmanar dem att följa [Guds] vägledning kommer de aldrig att låta sig vägledas.
Wa Rabbuka Al-GhafūruDhū Ar-Raĥmati ۖ Law Yu'uākhidhuhum Bimā Kasabū La`ajjala Lahumu Al-`Adhāba ۚ Bal Lahum Maw`idun Lan Yajidū Min Dūnihi Maw'ilāan
018-058 Men din Herre är Den som alltid är beredd att förlåtaall nåds och barmhärtighets källa. Om Han ville ställa dem till svars för allt ont de görskulle Han [genast] ge dem deras straff. Men nejen frist [sätts ut] för dem som de måste iaktta.
Wa Tilka Al-Qurá 'Ahlaknāhum Lammā Žalamū Wa Ja`alnā Limahlikihim Maw`idāan
018-059 Dessa städer som Vi förstörde [därför att invånarna] ständigt begick orättförstörde Vi [först] efter det att Vi hade utsatt en frist för deras förstöring.
018-060 OCH MINNS hur Moses sade till sin tjänare: "Jag skall inte ge mig någon ro förrän jag når den plats där de två haven mötshur länge jag än måste söka!"
018-063 [Tjänaren] sade: "Så besynnerligt! När vi begav oss till klippan där [för att vila] glömde jag bort fisken. Det kan bara ha varit Djävulen som fick mig att glömma den! Och den tog sig fram till havet; det är sannerligen märkligt!"
018-071 Så började de sin vandring och [kom till en strand där] de steg i en båt; och [den vise mannen] gjorde ett hål i den [och Moses] utropade: "Har du gjort ett hål i den för att de som går ombord skall drunkna? Du har sannerligen gjort något oerhört!"
018-074 Och de vandrade vidare till dess de mötte en ung man och [den vise] dödade honom[varpå Moses] utropade: "Har du berövat en oskyldig människa livetsom inte gjort orätt mot någon annan? Du har sannerligen begått en oerhörd handling!"
Qāla 'In Sa'altuka `AnShay'in Ba`dahā Falā Tuşāĥibnī ۖ Qad Balaghta Min Ladunnī `Udhrāan
018-076 [Moses] sade: "Om jag hädanefter skulle fråga dig om någotlåt mig då inte stanna i ditt sällskap; hela skulden för detta skulle dåfalla på mig!"
018-077 Och de vandrade vidare tills de kom till en by och bad dess invånare om matmen de visade sig ogästvänliga. Sedan fann de en mur som hotade att störta samman och som [den vise mannen] byggde upp. [Och Moses] utropade: "Hade du velat kunde du säkert ha fått ersättning för detta."
018-078 [Den vise mannen] sade: "Här skiljs våra vägar. Men jag skall låta dig veta den rätta innebörden av det som du inte kunde bevittna [stillatigande].
018-079 Vad båten beträffar tillhörde den några fattiga män som hämtade sitt levebröd ur havetoch jag ville göra åverkan på den därför att de hotades av en kungsom med våld bemäktigade sig alla båtar han kunde få tag i.
Wa 'Ammā Al-Ghulāmu Fakāna 'Abawāhu Mu'uminayni Fakhashīnā 'An Yurhiqahumā Ţughyānāan Wa Kufrāan
018-080 Med den unge mannen förhöll det sig så att hans föräldrar var troendeoch vi hade all anledning att befara att han på grund av sin våldsamma framfart och sin gudlöshet skulle bli en tung börda för dem;
Wa 'Ammā Al-Jidāru Fakāna Lighulāmayni Yatīmayni Fī Al-Madīnati Wa Kāna Taĥtahu Kanzun Lahumā Wa Kāna 'Abūhumā Şāliĥāan Fa'arāda Rabbuka 'An Yablughā 'Ashuddahumā Wa Yastakhrijā Kanzahumā Raĥmatan MinRabbika ۚ Wa Mā Fa`altuhu `An 'Amrī ۚ Dhālika Ta'wīlu Mā Lam Tasţi` `Alayhi Şabrāan
018-082 Och vad muren beträffar tillhörde den två faderlösa ungdomar i byn och under den låg en skatt begraven som var deras egendom. Deras far hade varit en rättrådig man och det var din Herres vilja att denär de uppnått vuxen åldersom en nåd från Honom skulle få gräva upp denna skatt. Ingenting av detta har jag gjort av egen drift. Där ser du innebörden av det som du inte [stillatigande] kunde bevittna."
'Innā Makkannā Lahu Fī Al-'Arđi Wa 'Ātaynāhu Min Kulli Shay'in Sababāan
018-084 Vi skänkte honom stor makt på jorden och Vi gav honom [kunskap om] de rätta medlen [för att nå sitt] syfte liksom [den rakaste] vägen till varje mål.
018-086 [och gick mot väster] till dess han kom till den plats där solen går nedoch den gick ned - så föreföll det honom - i ett hav av gyttja. Och där fann han ett [oupplyst och ogudaktigt] folk. Vi sade: "Du Tvåhornade! Antingen går du hårt fram[mot dem] eller också behandlar du dem med mildhet!"
018-087 Han sade: "Den som lever i ondska och synd kommer vi att straffa; sedan skall han föras tillbaka till sin Herre och Han skall ge honom ett fruktansvärt straff.
Wa 'Ammā Man 'Āmana Wa `Amila Şāliĥāan Falahu Jazā'an Al-Ĥusná ۖ Wa Sanaqūlu Lahu Min 'Amrinā Yusrāan
018-088 Men den som tror och lever ett gott och rättskaffens liv skall i belöning få det högsta godaoch Vi skall göra Våra befallningar lätta [att utföra] för honom."
018-090 [mot öster] till dess han kom till den plats där solen går uppoch han fann att den gick upp över ett folk åt vilket Vi inte hade gett något skydd mot den.
018-094 De sade: "Du Tvåhornade! Gog och Magog stör ordningen och sår fördärv på jorden. Kan vi begära av dig att dumot enavgiftbygger en skyddsmur mellan oss och dem?"
018-095 Han svarade: "Det som min Herre har lagt i mina händer är av större värde för mig [än era bidrag]; ge mig därför en arbetsstyrka [som jag kan förfoga över] så skall jag uppföra en skyddsvall mellan er och dem.
018-096 Forsla [nu] hit järn i block och tackor!" När han hade fyllt utrymmet mellan bergväggarna [med järnet]sade han: "[Tänd eldar och] låt blåsbälgarna arbeta!" Och när han fått [järnet] att glödabegärde han: "För hit smält kopparsom jag skall gjuta över [skyddsmuren]!"
018-098 Och [den Tvåhornade] utbrast: "Detta [har åstadkommits tack vare] min Herres nåd! Men när det som min Herre har lovat blir verklighetskall Han jämna det med marken. Vad min Herre lovar är sanning!"
Wa Taraknā Ba`đahum Yawma'idhin Yamūju Fī Ba`đin ۖ Wa Nufikha Fī Aş-Şūri Fajama`nāhum Jam`āan
018-099 OCH DEN Dagen skall Vi låta [människomassorna svalla] och bryta sig mot varandra som bränningar; och då skall [domens] basunstötljuda och Vi skall samla dem [alla] i en enda församling.
018-102 Menar dedessa förnekareatt de kan ta Mina tjänare till beskyddare i Mitt ställe? NejVi har sörjt för att helvetet står berett att ta emot förnekarna av sanningen!
018-105 Det är de som avvisade sin Herres budskap och som inte ville tro att de [till sist] skall möta Honom." Allt vad de har strävat mot skall gå om intet och på Uppståndelsens dag skall deras [goda] handlingar väga lätt inför Oss.
Qul Law Kāna Al-Baĥru Midādāan Likalimāti Rabbī Lanafida Al-BaĥruQabla 'An Tanfada Kalimātu Rabbī Wa Law Ji'nā Bimithlihi Madadāan
018-109 SÄG: "Om allt hav blev till bläck för [att uppteckna] min Herres ordskulle havet helt visst sina förr än min Herres ord hade uttömts; och [så skulle det vara] även om hav lades till hav."
018-110 Säg: "Jag är bara en vanlig människa som ni. Genom uppenbarelsen vet jag att er Gud är den Ende Guden. Var och en som med hopp ser fram mot mötet med sin Herre skall [sträva efter att] leva ett gott och rättskaffens liv och att inte göra någon delaktig av den dyrkan som han ägnar sin Herre!